Logotyp Svetskommissionen
In English
Hem     Medlem     Publikationer     FoU     Utbildning     Teknisk info     Hälsa & säkerhet     Regler & standarder     Om oss    
Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)
PDF

Vi vill bidra till god hälsa och hög säkerhet vid svetsning

Arbetet med hälsa och säkerhet vid svetsning sker i huvudsak i
AG 32 "Arbetshygien & arbetsplatsutformning",
men även i övriga arbetsgrupper t ex
AG 34 "Flexibel automatisering i svetsverkstäder" och
AG 42e "Säkerhet vid gashantering".

Under nedanstående rubriker presenteras de viktigaste områdena:

UTBILDNINGSMATERIAL & LITTERATUR
Svetsarätt.se - Internetbaserat utbildningsmaterial om arbetsmiljö för svetsning
Svetskommissionens litteratur
Svetsning och skärning — risker och åtgärder, ESAB
Arbetsmiljö vid svetsning, Prevent
SÄKER GASUTRUSTNING
Sprängämnesinspektionen och Arbetsmiljöverket ställer krav på gasutrustningar. Den skall kontrolleras regelbundet för säker användning. Alla verkstadsföretag som använder gas berörs. Svetskommissionen (AG 42e) har tagit fram en Kontrollinstruktion (det gula kortet) som beskriver vad Du behöver veta.
Medlemmar i Svetskommissionen kan följa arbetet i AG 42e - Säkerhet vid acetylen- och oxygeninstallationer.
REGLER FÖR HÄLSA OCH SÄKERHET
Regler för hälsa och säkerhet i Sverige utgörs av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som finns samlade på http://www.av.se/lagochratt/afs/

För smältsvetsning och termisk skärning gäller AFS 1992:9 som är under revision under 2007.

>>> Föreskrifter (AFSer) som innehåller regler för hälsa & säkerhet vid svetsning

SVETSRÖK
Vid svetsning med olika svetsmetoder och material bildas olika mängder svetsrök med olika innehåll. Varje enskilt ämne i svetsröken får inte överstiga dess hygieniska gränsvärde, HGV, som finns angivet i AFS 2005:17 (ändring i AFS 2007:2).

>> Översikt över ämnen i svetsrök beroende av svetsmetod och material (medlem)

>> Skydd mot exponering för svetsrök, att tänka på

ISOCYANATER VID SVETSNING
Ladda ner IVLs rapport "Effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater i bilverkstäder"
Utgående från denna rapport har Arbetsmiljöverket utformat ett PM om heta arbeten i bilverkstäder som kan hämtas på Arbetsmiljöverkets ämnessida om isocyanater Se även IVLs rapport http://www.av.se/amnessidor/
EXPONERING FÖR KROM OCH MANGAN VID SVETSNING
I och med sänkningen av hygieniska gränsvärden, HGV, för Cr(VI) och Mn som Arbetsmiljöverket beslutat skall gälla från 2007-01-01 (se AFS 2005:17) har en studie genomförts på Svetskommissionens (AG 32) initiativ för att kontrollera vilka möjligheter svensk industri har att följa dessa gränsvärden. Studiens resultat publicerades i maj 2006.

Se även IIWs uttalande angående manganPDF (pdf, 31 kB).

RÅD FÖR ROBOTSÄKERHET VID SVETSNING
Svetskommissionens AG 34 arbetar med ett material angående robbotsäkerhet vid svetsning. Ladda ner "Råd om robotsäkerhet vid svetsning"PDF (pdf, 140 kB) (medlem)
Synpunkter på materialet skickas till Mathias Lundin
SÄKERHETSDATABLAD FÖR TILLSATSMATERIAL FÖR SVETSNING
Säkerhetsdatablad utvecklas och tillhandahålls för kemiska produkter, med 16 informationspunkter om produkten, enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8 med ändringar, 2005:5 och 2005:7, samt EU-direktivet 91/155 EEG med ändringar.

Nytt om märkning av kemiska produkter. En förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar (CLP) gäller i EU sedan den 20 januari 2009. Under en övergångsperiod fram till 2015 kommer KemI:s föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 2005:7) och den nya förordningen att gälla parallellt.

Råd för Säkerhetsdatablad (tidigare Varuinformationsblad) för tillsatsmaterial för svetsning har varit ett projekt inom AG 32. Ehuru svetsrök inte är någon kemisk produkt som levereras och Kemikalieinspektionen inte har ansett detta vara fallet har AG 32 ändå haft uppfattningen om att något bör sägas om svetsrök i säkerhetsdatabladet.

Ett arbetsdokumentPDF (pdf, 350 kB) med några råd för de utformningen 16 informationspunkterna mm togs fram. Det måste dock understrykas att en mall för utformningen inte har varit intentionen.

OPTISK STRÅLNING VID SVETSNING
I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1992:9: anges 23 § Vid svetsning och skärning skall utrustning som skyddar ögonen mot optisk strålning användas.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG angående artificiell optisk strålning antogs den 5 april 2006. Direktivet implementerades som nationell föreskrift (AFS 2009:7) 27 april 2010.

Direktivet innehåller gränsvärden baserade på rekommendationer från ICNIRP (International Commission on Non-Ionising Radiation) samt krav på arbetsgivaren som ska:

  • analysera , om nödvändigt mäta och eller beräkna, nivåerna vid exponering för optisk strålning
  • göra en riskanalys
  • utforma en handlingsplan baserad på tekniska och organisatoriska åtgärder om analysen har indikerat en risk
  • göra relevanta hälsokontroller om utfallet av riskanalysen motiverar detta

Riskbedömningen för svetsare kan vara förhållandevis enkel. Med det personliga skydd som svetsaren har kan risken för exponering bedömas som liten. Det är dock viktigt att beakta risken för s.k. "kompisexponering".

Svetskommissionen tillsammans med Teknikföretagen, Gjuteriföreningen och Industriarbetsgivarna, samarbetar om att ta fram referensdata för bedömning av riskavstånd  för att underlätta riskbedömningen.

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT (EMF)
Direktivet 2004/40/EGPDF (pdf, 170 kB) fastställdes under 2005. Fastställande av direktivet som Arbetsmiljöverkets föreskrift är uppskjutet till år 2012 och ska fram till dess revideras. Direktivet i sin nuvarande form anger
  • insatsvärden och gränsvärden (ögonblicksgränsvärden) för EMF vid olika frekvenser som bygger på ICNIRPs ögonblicksvärden
  • krav på arbetsgivaren att mäta, göra beräkningar, bedöma risker, tillhandahålla hälsokontroll etc
Risker & effekter vid överexponering är kramp, hjärtflimmer, påverkan på implantat. Inga långsiktiga effekter .
Gränsvärden för operatörer finns angivna i tabell i direktivet är t ex
  • 500 mikrotesla vid 50 Hz
  • 30,7 mikrotesla vid 1000 Hz
vilket är en tiondel av när det uppstår effekter i organismen.

För frågor och svar om EMF, se Arbetsmiljöverkets TEMA.

>>> Se vidare artikeln "EMF - Frågor & svar" från Svetsen nr 3/2007PDF (pdf, 580 kB)

BELASTNINGSSKADOR OCH ERGONOMI
Vid svetsning fokuseras arbetsmiljöfrågorna mycket kring svetsröken. Men man måste komma ihåg att den absolut största delen arbetsskador i samband med svetsning är belastningsrelaterade. Det är därför väsentligt att ett svetsande företag har en plan som beaktar t ex:
  • möjlighet till varierande arbetsuppgifter och jobbrotation
  • avlasta pistol och slangpaket
  • använda lägesställare och andra hjälpmedel
  • undvika obekväma eller statiska arbetsställningar
  • möjlighet till fysisk träning
  • möjlighet till korta pauser
  • automatisera krävande arbetsmoment
  • etc
Regler för belastningsergonomi finns i AFS 1998:1. T ex anges i 2§ Arbetsställningar och arbetsrörelser:

... andvänd för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.
Undvik långvarig eller ofta förekommande arbete med

  • böjd eller vriden bål,
  • händerna över axelhöjd eller
  • under knähöjd
MILJÖPOLICY
Råd för formuleringen av en miljöpolicy har också utvecklats av AG 32.
Svetskommissionen - Box 5073, 102 42 Stockholm - Tel 08-120 304 00